lillatess

Nu har vi varit på begravningen av min faster,det var otroligt jobbigt men gud så fint med alla blommor i kyrkan,.och att få träffa släkt nära bekanta skönt me nån somär i samma sits,det va så tråkigt att se alla ledsna människor,men det som etsade sig fast i mig var när vi sjöng första psalmen,på raden framför oss satt hennes familj,min kusin o han s barn o tjej,o deras dotter klappar sin mamma  på armen o frågar:mamma är farmor död ?finns hon inte kvar på sjukhuset längre?Hennes mamma svara att hon är på en bättre plats och mår bra nu,då börjar stora tårar rulla längs flickans kind,hon är 4 år,sen säger hon:då vill ja ge farmor en karm innan vi ska hem för vi kommer inte se på länge.Det kändes för jävligt,stackars barn,måste slute för nu börjar jag gråta igen